< Till bloggens startsida

I will always be an angelhead ♥ (långt inlägg)

Jag vet inte hur jag ska börja det här inlägget, men jag vill ändå skriva det. Jag har velat skriva det ända sen jag fick veta men det har inte blivit av.
Vi har vetat ett tag nu att The Ark ska lägga ner nästa höst... något som kom som en total chock för mig.

Jag och mina kära vänner (Peter Pan-gänget) fick veta det den 8 december. Jag minns det för det var den dagen då vi hade 3 föreställningar med Peter Pan samma dag. Vi hade precis haft våran morgonföreställning och hade inget att göra på några timmar så vi drog runt på stan och försökte hitta ett ställe att äta lunch på. Jag och Jennifer kom lite efter de andra eftersom hon drog in mig i sin kära ost-butik, så när vi kom ifatt de andra så stod de och blev intervjuade av en reporter från SR. Jag och Jennifer försökte förstå vad de pratade om och medans Jennica eller Malin (inte säker på vem) blev intervjuade så viskade Annie till mig "The Ark ska splittras...". Jag tror jag sa "Va?" ca 5 ggr innan jag fattade vad hon sa.
The Ark ska splittras. The Ark ska splittras. The Ark ska splittras.
Det kunde inte vara sant! Varför? Jag blev helt chockad och stum. Det enda jag fick ur mig var "nej nej nej nej!!" och jag började nästan gråta.
Jag kunde inte släppa det på hela dagen och gick runt och försökte intala mig själv vad det var jag hade hört och försöka att motså att bryta ihop totalt. Mitt älskade The Ark.

Min relation till The Ark blev egentligen inte riktigt stark förän början av 2007, men innan dess hade jag alltid gillat vissa låtar med dem, deras största hits liksom.
Men det var 2007, när det var med i melodifestivalen med låten "The Worring Kind" och vann, som jag blev ett riktigt fan. Under hela melodifestivalsperioden hejade jag på dem och i finalen röstade jag som en galning och jublade av lycka när de vann. Efter det blev jag besatt av dem. Jag köpte alla deras skivor, samlade på tidningsartiklar som jag klistrade in i en bok (jag vet inte om jag har kvar den någonstans.. måste kolla!) och deras musik spelades hos mig varje dag.
Jag började beundra Ola Salo otroligt mycket, jag tyckte att allt han sa och skrev var det vackraste jag någonsin hört. Hans texter berörde mig och jag kände igen mig i det han skrev och började ta åt mig av hans och bandets budskap.

Min favoritlåt med The Ark har alltid varit "It takes a fool to remain sane" och den har jag gillat ända sen den släpptes 2001, vilket betyder att i år har jag gillat den i 10 år.. haha galet!
Den texten, är det vackraste jag någonsin läst och jag har verkligen tagit till mig budskapet och jag håller med. Den berör mig otroligt djupt. Den låten betyder väldigt mycket för mig.
När jag såg The Ark live i somras så sa Ola innan de började spela denna låten att den låten symboliserar allt han trodde på då (när han skrev den) och det han tror på än idag. Jag håller med honom. Och det var en sjukt underbar känsla att skrika med när han sjöng den och känna hur ögonen tårades av ren lycka. Att se Ola, det är en upplevelse. Energin, den enorma utstrålning han har på scen, är unik. One of a kind.
Jag beundrar honom otroligt mycket. Han är fantatisk!

Att de ska lägga ner är naturligtvis otroligt sorgligt och känslan av att från och med i höst kommer de aldrig mer släppa en låt, aldrig mer få se dem live... it's heartbreaking. Men samtidigt är jag otroligt tacksam för allt de har givit mig under dessa åren, och jag är evigt tacksam. Deras musik kommer alltid finnas kvar och de kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta.

Innan de lägger ner ska de släppa en skiva, där första singlen släpps imorgon, och göra en vårturné och en sommarturné. Jag och syster försöker fixa så vi kan gå på deras avskedskonsert i Göteborg den 18 mars. För jag måste få se dem en sista gång, uppleva deras magi en sista gång. Det är allt jag vill.

The Ark, tack för allt.





Nu är jag på The Ark-humör så det kommer antagligen bli en liten "Hylla The Ark-dag" idag. Jag ska fylla min nya The Ark-kategori med min hyllning till detta fantastiska band.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:

E-postadress: (publiceras ej)

Bloggadress:

Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
RSS 2.0